Sveriges platta hierarkier är kända över hela världen. Den svenske chefen ses som en jämlik medlem i laget, och i svenska arbetslag förväntas alla medarbetare ifrågasätta beslut och bidra med egna förslag.
Men så är det inte i alla länder. I Asien och delar av USA förekommer generellt en striktare och mer hierarkisk företagskultur. Tar chefen ett beslut så ska det beslutet genomföras, även om underordnade har bättre sakkunskaper. I en hierarkisk företagskultur tillåts chefen leva ut ett större ego och chefen får alltid rätt, även när den har fel, och det finns en särskilt stor respekt för chefernas erfarenhet och magkänsla. Det gör att man har överseende även när chefen har fel ibland.
Denna hierarkiska ledarstil kommer att utmanas i framtiden, när frågor kan besvaras med lättillgänglig data istället för chefens magkänsla.
Datadrivet beslutsfattande vänder upp och ned på företagshierarkierna
De flesta storföretag i världen har börjat förstå att insamling och analys av sin egen affärsdata är viktigt. Genom insamling och mätning av sin data kan de veta vad som händer i organisationen istället för att gissa. Med hjälp av analytics går det att se exakt vilka kanaler som funkar och inte, vilken kanal som gav mest engagemang och trafik och så vidare. Skiftet mot mer datadrivet beslutsfattande är positivt och innebär att marknadsföringsavdelningen kan lägga mindre pengar på kampanjer som inte ger någon effekt, och mer pengar på saker som faktiskt konverterar.
Men gömt i kulturskiftet mot mer datadrivet beslutsfattande finns en tickande bomb — cheferna själva, som kommer förlora sin auktoritet. Dataanalys och statistik blir den nya magkänslan – den nyutexaminerade 24-åringen på dataanalysavdelningen kan se direkt om reklamen/produktsatsningen som chefen satsade pengar på av ren magkänsla blev en totalflopp eller inte.
Cheferna känner sig åsidosatta
Det största hotet mot datadrivna beslutsorganisationer är därmed inte bristen på duktiga dataanalytiker (även om det också är ett problem) — det största hotet mot datadriven organisation är att cheferna vägrar implementera den. Ett datadrivet förhållningssätt reducerar ju validiteten i chefernas traditionella beslutsunderlag; “magkänsla” och “erfarenhet”. I framtidens organisationer blir det inte cheferna, utan analytikerna på golvet som har kapacitet att bedöma vilka beslut som är rätt och inte.
Svenska chefer bättre rustade än andra
Sverige lär alltså gynnas när digitaliseringen tvingar alla företag att bli datadrivna. Det interna förändringsmotståndet här kommer vara lägre än i andra kulturer. Därför lär vi moderniseras snabbare än i andra länder — svenska chefer är redan vana vid att göra medarbetarna delaktiga i beslutsfattandet.
